Blogg om coronafrågorna

Nu är den tid på året när de som jobbar med  karriäruppföljnings-enkäter kommer till sitt favoritjobb, dvs. resultatet av omgången för hösten 2020. Det gångna året med coronapandemin gav en extra krydda år arbetet och lyckligtvis var karriäruppföljningsteamet vakna förra våren. Då beslutades det att lägga till några fler egna frågor om konsekvenserna av coronapandemin i frågeformuläret.

Det har varit mycket offentlig diskussion om hur ojämnt coronapandemin och restriktionerna har påverkat olika branscher: där e-handel och livsmedelsbutiker har vuxit, har restauranger, evenemangsbranschen och turismen lidit nöd. Åtminstone vid universiteten var övergången till distansarbete snabb och vi är fortfarande på den vägen. Så ni kan gissa var den här historien för närvarande skrivs: i hörnet av mitt vardagsrum, medan jag lyssnar på hundens snarkningar. Coronapandemin har också behandlat arbetstagare på olika sätt: antalet distansarbetare i Finland ökade till rekordnivåer, medan särskilt arbetslösheten bland unga kvinnor har rapporterats ha ökat, eftersom de ofta arbetar i branscher och jobb där det inte går att göra distansarbete. Många av de jobben försvann på grund av restriktionerna.

Man skulle alltså kunna anta att universitetsutexaminerade har klarat sig från coronapandemin med ganska liten skada, eftersom flera expertjobb kan göras på distans, och det har också testats att undervisning kan flyttas till webben. Men nu är det dags att ta en titt på vad uppgifterna om den akademiska arbetsmarknaden berättar för oss i coronatiden!

Här fokuserar jag bara på att analysera en fråga i coronafrågebatteriet i karriäruppföljningsformuläret:

 1. Påverkade coronapandemin och de ekonomiska begränsningsåtgärderna din sysselsättning under perioden 1.3–30.9.2020.  Svarsalternativ 1. ja, 2. nej, 3. Vet ej

Sammantaget fanns det drygt 6 500 respondenter i karriäruppföljningsundersökningen (tack till er alla!) Av dessa svarade 1 012 st, eller 16 %, ja, dvs. coronapandemin och de ekonomiska begränsningsåtgärderna hade påverkat deras sysselsättningssituation under perioden mars till september.  På motsvarande sätt hade alltså 84 % av sysselsättningen inte påverkats av begränsningsåtgärderna. I detta avseende kan man dra en suck av lättnad som karriärhandledare, coronapandemin hade inte drabbat ett väldigt stort antal av de som är utexaminerade från universitet.

Vilken grupp utgör då de 16 % vars sysselsättning påverkades av coronapandemin? För det första var nästan två av tre kvinnor (64 %) och 60 %, nästan lika många var under 35 år. Så alltså yngre kvinnor!  Analyserat enligt utbildningsområde var det största antalet utexaminerade från det tekniska området (18 %) och nästan samma antal (17 %) från det humanistiska området. Analyserat enligt arbetsuppgift hade begränsningsåtgärderna mest påverkat de som arbetar med planerings-, utvecklings- eller administrativa uppgifter (19 % av respondenterna) i undervisning eller pedagogiska uppgifter (16 %) och de som utför klient- eller patientarbete (15 %). Analyserat enligt arbetsgivare arbetade en av tre i ett stort företag (över 250 personer) och en av fyra i ett litet eller medelstort företag. Totalt arbetade alltså ungefär hälften inom den privata sektorn. Den tredje största andelen (20 %) bestod av de som arbetar inom den kommunala sektorn. Det skulle vara intressant att känna till företagens bransch, men det frågas inte i formuläret. För information om branschen kunde också förklara varför det finns flest som arbetar i dessa planerings-, utvecklings- och administrativa uppgifter, för i övrigt låter dessa uppgifter precis som sådana som lätt kan göras på distans.

Så det här är helhetsbilden, men eftersom grupperna är väldigt olika i storlek är det värt att också se inuti grupperna. Det finns till exempel tydligt fler kvinnor i hela gruppen av respondenter (64 % av alla respondenter), så om situationen analyseras i grupperna kvinnor och män är förhållandet exakt detsamma: sysselsättningen påverkades för 16 % av både manliga och kvinnliga respondenter! Majoriteten av respondenterna är under 35 år (nästan hälften), så när man analyserar personer under 35 år och de som är 35 år eller äldre, har sysselsättningen påverkats för något fler, 17 % för personer över 35 år, och motsvarande 15 % av de som är under 35 år. Så det finns egentligen inga skillnader mellan könen eller olika åldersgrupper.

Scenkonst har förts fram i offentligheten som ett särskilt coronapåverkat område, men det kommer inte fram i detta material. Detta beror på att skillnaderna i antalet utexaminerade och följaktligen antalet respondenter per utbildningsområde är mycket stora. Till exempel svarade drygt 1 000 personer från tekniska vetenskapsområden på karriäruppföljningen, medan det bara fanns ett tjugotal respondenter inom konsten. Således, när svaren analyseras efter utbildningsområde, har begränsningsåtgärderna mest berört de som har utexaminerats från utbildningsområdet i teater och dans, så många som 58 % av dem. Samma fenomen gäller även för andra konstområden: den näst största branschen där sysselsättningen påverkades på grund av begränsningsåtgärderna var de som hade utexaminerats från bildkonstområdet med 50 %, och också 45 % av de som utexaminerats inom musiken. Tandläkare tränger sig in i denna  grupp, nästan hälften av dem (47 %), hade upplevt begränsningsåtgärder och för de flesta av dem återspeglades det i permitteringar. Alla tandläkare som svarade ja på den här frågan arbetade i klient- och patientarbete, så själva resultatet är i sig förståeligt.

Om frågan analyseras enligt arbetsuppgifter, riktades coronapandemins begränsningsåtgärder mest mot de som arbetar inom konsten, av vilka hela 55 % svarade ja. Den näst största andelen, 28 %, utgjordes av de som arbetar inom marknadsföring eller kommunikations- och mediesektorn. Den tredje största gruppen bestod av de som utför klient-/patientarbete, med en andel på 17 %. Analysen enligt arbetsgivare lyfter fram de som sysselsätter sig själva, varav 40 % hade påverkats av begränsningsåtgärderna i sysselsättningen. 

Jag började fundera på utexaminerade från de tekniska och humanistiska områdena, de var ju till antalet störst i denna grupp. Så vad kan en närmare analys säga? I analysen enligt arbetsgivare arbetade för det första 80 % av de utexaminerade inom tekniska områden och 41 % inom humanistiska områden i företag. I analysen enligt arbetsuppgifter: nästan hälften av de som utexaminerades från tekniska området som upplevt påverkningar i sysselsättningen arbetade med planerings-, utvecklings- eller administrativa uppgifter, följt av marknadsföring och försäljning (11 %). Detta kan också förklara varför just planerings-, utvecklings-, etc. uppgifter kom fram i allmänhet i resultaten – de är många till antalet, även om de i analysen enligt arbetsuppgifter inte är bland de värst drabbade av begränsningsåtgärderna. För humanisterna å andra sidan, hade begränsningarna tydligt mest påverkat tre olika arbetsuppgiftskategorier: media- och kommunikationsområdet, klient-/patientarbete och de som arbetar med undervisning/pedagogik. Det är just de arbetsuppgifter inom undervisningsbranschen och den pedagogiska branschen som förmodligen också förklarar varför andelen av de som arbetar inom den kommunala sektorn var den näst största, 15 %.

Vem undgick då begränsningsåtgärderna på basis av karriäruppföljningsenkäten? Det vill säga vem som hade svarat nej på frågan. Bland dessa var det största antalet utexaminerade från det tekniska området, 17 %, det näst största från det ekonomiska området, 14 %, och det tredje största från det pedagogiska området, 13 %. Detta är lite motsägelsefullt (= det största antalet utexaminerade från tekniska områden är flest av både ja och nej respondenter), men detta förklaras just av att ifrågavarande bransch hade ett stort antal respondenter. Det är därför bättre att analysera svaren inom utbildningsområdena. Då påverkade coronapandemin minst på sysselsättningen inom det juristiska området, så många som 94 % av dem hade svarat nej på frågan. Det borde inte vara någon överraskning att majoriteten av utexaminerade inom det medicinska- och hälsovetenskapliga området inte heller hade upplevt att begränsningarna påverkade deras sysselsättning, i båda grupperna var andelen som svarat nej 91 %. Analyserat enligt arbetsuppgift hade begränsningarna inte haft några konsekvenser för de som utför juridiskt arbete (96 %), kyrkligt arbete (93 %), liksom 90 % av dem som utför forskning, lednings-/chefsuppgifter eller finansiellt arbete/ekonomisk förvaltning. Analyserat enligt arbetsgivare hade de som arbetar för staten, yrkeshögskolor eller universitet haft minst konsekvenser av begränsningarna (mer än 90 % vardera).

Så där ja, alla möjliga intressanta saker avslöjas redan genom att analysera svaren på bara en enda fråga. Jag hoppas därför att detta blogginlägg inspirerar oss att se på resultaten, så att vi kan få en ännu bättre bild av hur coronapandemin har påverkat den akademiska arbetsmarknaden. Och vad allt kan finnas i de öppna svaren – de som utexaminerats från universitet är vanligtvis bra på att uttrycka sig skriftligt! Och för alla som överväger sina utbildningsval, antar jag att man kan säga att det lönar sig att utföra en högskoleexamen (åtminstone till 80 %), oavsett om det är pandemi eller inte!

Du kan själv ta del av resultaten på Vipunen.fi – Universitetsutbildning – Karriäruppföljning

Outi Suorsa
Östra Finlands universitet