Allt fler finländska arbetstagare, studerande och nyutexaminerade åker utomlands för att arbeta eller praktisera. Intresset för att arbeta utomlands har ökat och tröskeln för att åka iväg har blivit lägre, p.g.a. egna eller bekantas utlandsvistelser eller studieperioder.
När man planerar att åka utomlands för att arbeta borde man före avfärden utreda en del praktiska saker som har med arbetet, boendet, socialskyddet, beskattningen, arbets- och uppehållstillstånden och de eventuella familjemedlemmarnas vistelse att göra. Det är relativt lätt att röra sig innanför EU/EES-området, men ju mer exotiskt resemålet blir, desto bättre måste man förbereda sig på förhand samtidigt som det blir allt svårare att få tag på information.
I första skedet av jobbsökningsprocessen är det viktigt att kunna strukturera det egna kunnandet. Du måste kunna berätta åt utländska arbetsgivare om dina kunskaper, förmågor och specialkunskaper som behövs i internationella arbeten, såsom förmåga att umgås i en interkulturell miljö och att även kunna kommunicera.
Dessutom är det viktigt att reflektera över hurudana personliga egenskaper man har som arbetsgivare uppskattar och som man kan ha fördel av när man söker jobb utomlands. Att arbeta i ett främmande land och i en arbetskultur med internationella uppgifter kräver att man tolererar olikheter, är flexibel, klarar av stress och påfrestningar och har anpassningsförmåga.
Internationella arbetsuppgifter kräver goda och ofta även mångsidiga språkkunskaper. Som minimifodring är oftast mycket goda engelska kunskaper. Därutöver krävs oftast i många länder och uppgifter att man skall ha utmärkta kunskaper i det ifrågavarande landets språk. Även andra språks betydelse har vuxit i och med EU, bl.a. språkkunskaper i tyska och franska har blivit viktigare och inhämtandet och upprätthällandet av mångsidiga språkkunskaper betonas allt mer. Det är även bra att komma ihåg att nivån på språkkunskaperna och hur väl man behärskar ordförrådet och facktermerna på det främmande språket inverkar på hurdana uppgifter man kan söka sig till och på vilken nivå. Det lönar sig att på förhand ta reda på huruvida det krävs officiella språkintyg i jobbsökningsprocessen.
Det lönar sig att reservera mycket tid till sökandet av information om utländska arbetsgivare och öppna arbetsplatser. Som hjälpmedel i informationssökningsprocessen kan man använda sig av utländska arbetskraftsförvaltningens internetsidor, databaser, guider för jobbsökning utomlands och företags hemsidor. Från jobbsökningslänkarna hittar du information om olika länders databaser och jobbsökningsservice.
En arbetsansökan består vanligtvis av ett ansökningsbrev samt en meritförteckning (CV, résumé). Det lönar sig att satsa på uppläggandet av ansökningsbrevet och meritförteckningen, det är nämligen med hjälp av dem som man övertygar arbetsgivaren om sin lämplighet för uppgiften. Därmed blir det viktigt att skräddarsy ansökningsbrevet och meritförteckningen, så att de på bästa möjliga sätt visar det egna kunnandet samt lämpandet för den specifika uppgiften. Det finns stora skillnader i hur ansökningsdokumenten kan se ut, både gällande utseendet, stilen, krav på element som tas med och sättet att uttrycka sig . Beroende på landet poängteras olika saker. I en del länder poängteras de färdigheter som härstammar från utbildningen, medan det i andra länder snarare poängteras vikten med erfarenhet och förmågor. Det lönar sig med andra ord att ta reda på hur officiell eller inofficiell resemålets arbetssökningstradition är.
Före man åker utomlands finns det många praktiska förberedelser som skall göras. Det lönar sig att reservera tillräckligt med tid före avfärden för dessa förberedelser. Till dessa förberedelser kan räknas frågor relaterade till arbetskontrakt, socialskydd (FPA), försäkringar, boende, finanser, beskattning, arbets- och uppehållstillstånd, vaccineringar mm.
Vid planeringen av att söka arbete utomlands eller när en arbetsgivare erbjuder ett arbete måste man före avfärden utreda mångahanda praktiska faktorer, både gällande arbetet, boendet, socialskyddet, beskattningen, arbets- och uppehållstillstånden samt de eventuella familjemedlemmarnas vistelse. Det är relativt lätt att röra sig innanför EU/EES-området, men ju mer exotiskt resemålet blir, desto bättre måste man förbereda sig i förväg samtidigt som det blir allt svårare att få tag på information.
När det gäller ett utländskt anställningsförhållande är det skäl att göra upp ett skriftligt arbetskontrakt med arbetsgivaren. Vanligtvis görs ett arbetskontrakt med en utländsk arbetsgivare enligt landets principer, men det rekommenderas att man gör ett skriftligt arbetskontrakt, i vilket man åtminstone tar upp de viktigaste punkterna.
Ett arbetskontrakt är speciellt viktigt när arbetet är frivilligt och oavlönat. Ansvarsfrågorna är då ofta oklara och det är bra att i arbetskontraktet klargöra arbetsgivarens ansvarsområden. (För den som åker på frivilligt eller oavlönat arbete utomlands lönar det sig även att ta en egen försäkring, ifall den inte ordnas på något annat sätt.) För att studenten skall få ut så mycket som möjligt av sin oavlönade praktik, lönar det sig även att komma överens om och skriva in arbetsuppgifterna i kontraktet.
Du kan få rådgivning i frågor som berör utländska arbetskontrakt av fackföreningarnas jurister. Bl.a. TEK Och Finlands ekonomförbund SEFE har modeller på utländska arbetskontrakt.
När man åker utomlands för att arbeta behöver man, ofta beroende på resemålet, olika tillstånd. Inom EES-länderna behöver finska medborgare inte arbetstillstånd, men ifall vistelsen räcker längre än tre månader behövs ett uppehållstillstånd. Inom EES-länderna kan man vara arbetslös arbetssökande i tre månaders tid utan uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd beviljas efter detta ifall man kan bevisa att man fått en arbetsplats. För en arbetstagare i tillfälligt arbetsförhållande beviljas vanligtvis ett uppehållstillstånd för ett år, medan ett stadigvarande arbetsförhållande automatiskt berättigar till ett femårigt uppehållstillstånd.
I EES-länder söks uppehållstillstånd från det ifrågavarande landets polis- eller motsvarande myndighet. För att beviljas uppehållstillstånd måste man förutom ett bevis från arbetsgivaren även även uppvisa pass eller annat identitetsbevis åt myndigheterna.
Inom Norden behöver finländska medborgare inte uppehållstillstånd, men ifall man vistas i ett annat nordiskt land en längre tid, skall man före avfärden skaffa ett samnordiskt flyttkontrakt som fås från häradens registreringsbyrå. Flyttningskontraktet förs till det andra nordiska landets lokala registreringsbyrå.
Till andra länder förutom länderna inom EES eller Norden behövs alltid både arbets- och uppehållstillstånd. Arbetstillståndet och det på detta baserade uppehållstillståndet söks vanligtvis från ifrågavarande lands representation som är belägen utanför landets gränser. Arbetstillstånd beviljas huvudsakligen alltid för ett visst arbete, vilket innebär att man måste ha klart för sig vem arbetsgivaren är före man ansöker om tillståndet.
I frågor angående arbets- och uppehållstillstånd kan man vända sig till den finska representationen i det ifrågavarande landet.
Vid vistelse utomlands hör finländska medborgare till EU/EES-avtalet och det nordiska socialskyddsavtalet. Dessutom har Finland knutit bilaterala kontrakt med vissa länder utanför EES-området. Inom EU/EES-länderna är finska medborgare berättigade till samma hälsovårdstjänster som det ifrågavarande landets medborgare. Tjänsterna som hör till sjukförsäkringen är inte nödvändigtvis täckande i alla länder. I en del länder kan man vara tvungen att betala självriskdelen av hälsovårdskostnaderna. Det lönar sig att ta reda på mottagarlandets kutym före avfärden.
Olika bevis för EU/EES-länderna fås från FPA. Dessa skall överlämnas till det ifrågavarande landets sjukförsäkringsmyndigheter. Bevisen varierar beroende på vistelsens slag och längd. Du får landsvis noggrannare information om EES-ländernas kutymer från FPA:s broschyr ’Jos sairastut ulkomailla – mistä saat hoitoa ja mitä se maksaa’. Guiden fås från FPA:s kontor eller FPA:s expedition: PB 78, 00381 Helsingfors eller tfn 09- 434 11.
Stater med konvention om socialtrygghet
Finland har gjort bilaterala avtal om konvention för socialtrygghet förutom med EU/EES-länderna även med Kanada, Schweiz och USA. Förhandlingar pågår även med andra länder om ifrågavarande konvention. Inom ramen för denna konvention kan personen ifråga höra till vistelselandets socialskyddssystem, dock kan man inte samtidigt höra till två länders socialskyddssystem. För de som arbetar i stater som hör till avtalet garanterar man inom ramen för konventionen samma socialskyddsförmåner som för landets medborgare. Enligt avtalet kan en arbetstagare som har skickats till ett annat land för en viss tid vara kvar i Finlands socialskyddssystem, vanligtvis i ca 1-2 år. Tidsfristen kan förlängas upp till 5 år genom en ansökan till Pensionsskyddscentralen.
Stater utan konventionen
Ifall det land man arbetar i inte har en konvention om socialtrygghet tillämpas respektive lands egna lagar. Detta kan leda till att arbetstagaren både hör till det finländska och till mottagarlandets socialskyddssystem, eller att arbetstagaren inte får förmåner från någotdera landet. FPA:s fördelar bevaras för ett års tillfällig vistelse utomlands, ifall personen ifråga är stadigvarande bosatt i Finland. Ifall arbetandet utomlands varar längre än ett år kan man från FPA ansöka om tillhörande till det finska försäkringssystemet upp till två år efter avfärden. Tillhörandet till FPA:s fördelar kan via ansökning förlängas till ca 5 år. Detta gäller s.k. utskickade arbetstagare, missionsarbetare, personer som åker för att utföra arbete inom utvecklingssamarbete, studerande eller forskare.
Tilläggsinformation om socialskyddet fås från arbetslöshetskassorna, FPA:s kontor, Social- och hälsovårdministeriet och Pensionsskyddscentralen.
För att undvika dubbelbeskattning av arbete utomlands har Finland knutit bilaterala beskattningsavtal med ca 60 länder. I beskattningsavtalen har dessa länder sinsemellan kommit överens om hur inkomsterna beskattas och hur man undviker dubbelbeskattning. Ifall det inte finns ett beskattningsavtal mellan Finland och det land man arbetar i undviks eller förmildras dubbel beskattning genom den internationella lagen för avskaffning av dubbelbeskattning. Mera information om beskattning av arbete utomlands får man genom att vända sig till skattebyrån eller till skatteförvaltningens sidor.